En helt galen idé!

Vad ger man en femtioåring i födelsedagspresent? Den frågan har vi ställt oss många gånger den senaste tiden. Olika slags upplevelser har betats av och kasserats av olika anledningar. I måndagskväll hade vi bestämt oss (trodde vi) vi började leta efter en liten modellbil på nätet som skulle vara en liten del av presenten. Men när vi satt där och letade hittade vi en annons på en riktig bil, Ford Anglia från 1956, typ en sådan som den blivande femtioåringen alltid önskat sig! Kan vi verkligen ge bort en bil i födelsedagspresent? Är det inte helt galet? Jo, men ändå….

Efter mycket funderande ringde vi säljaren och träffades sedan på torsdagen. Ola körde direkt från jobbet upp till Broby för att kunna använda det sista dagsljuset till att se hur bilen såg ut. Annika hoppade på tåget som stannade i Hässleholm. Bilen såg ok ut avgjorde Ola. Bilen bytte ägare och färden hemåt gick via bensinmacken i Broby där folk började röra sig långsammare när vi svängde in för att fylla luft i däcken och hälla bensin i tanken. Undra på det, bilen är väldigt näpen. När det var klart började den ganska långa –och för Olas del kalla resan hem. Vi körde i ungefär 70 hela vägen hem, och undrade hur födelsedagsgrisen skulle reagera… Bilstackaren fick stå ute hela natten och förmiddagen som regnade bort.

Nåja, vi hade givetvis planerat själva presentöverlämningen noga, men både plan A och B gick i stöpet. Istället för att gömma undan bilen i garage fick vi ställa den utanför dörren. Hugo, femtioåringen, blev glatt överraskad av att få en egen söt vit liten bil att leka med.

Innan vi åkte hem fick han åka med bilen bort till garaget och titta under motorhuven. På hatthyllan bak i bilen fann Hugo en tidsenlig hatt, lite för liten, men vad gör väl det? Helt galet var det kanske inte? Kör den lilla söta bilen väl! Kramar Annika Ola